Raketkarriär...

...får vi väl lov att kalla det! Mollys debut på brukshundklubben alltså. Äventyret började förra måndagen, dag 1 på Matfors BHK´s Grundlydnad. Jag var lite nervös över hur Molly skulle bete sig bland alla hundar med tanke på hennes rabies-liknande utbrott som hon brukar få när hon möter en hund ute. Men ki fick jag....
Vi började kursen med att samlas i klubbstugan där vi fick presentera oss och våra hundar. Vad vi ville ha ut av kursen och om vi hade några problem som vi ville ha hjälp med. Jag såg en antydan till skräck hos våra kurskamrater då jag berättade om Mollys mindre smickrande egenheter. Efter det bar det av ut på träningsplanen....

Som genom ett trollslag satt Molly plötsligt klistrad mot mitt ben. Linförigheten gick som en dans, en solklar 8 minst om det varit tävling. Inkallningen gjordes under lite mer stojjiga omständigheter, med skrik och hopp och ett ivrigt påhejjande av förarna. 10p även där (om vi räknar bort alla dubbelkommandon då...) Vi övade på att gå slalom mellan hundarna, hopp över hinder och en massa annat kul. Molly uppförde sig helt, absolut perfekt.
På hemvägen var jag så lycklig att jag svävade nånstans under taket på bilen. Molly var trött...

Dag 2 på kursen var igår. Molly var en aning ofokuserad och yr i pannan. Men bortsett från detta lika duktig som förra gången. Inkallning gjordes lite mer disciplinerat och satt klockrent!
Vi satt alla hundarna på rad och gjorde inkallning åt båda hållen, alltså även tillbaka in bland alla jyckar i ledet! Imponerande må jag säga. Instruktörerna höll inte inne med berömmet direkt, lite smått lyriska tror jag bestämt att dom var över gängets framgångar. Alla hundar är verkligen superduktiga i "klassen"!

Det vi verkligen måste öva på är Mollys otroligt sneda sättande och hennes ideér om att man lika gärna kan spela död när det är dags för läggande...

Idag har vi varit på promenix och småtränat lite. Har även suttit och glott på lydiga jyckar på youtube...Pheew! Man tror ju inte att en del hundar är på riktigt. Särskilt Border Collies ser ut att vara fjärrstyrda robotar. Imponerande!

Nu vill jag bara proppa in kunskaperna i Mollander så att vi kan börja tävla! Vägen dit är lång och krokig men vi kör på Hondas motto: Vägen är målet.

Inspiration på hög nivå (med kul musik!):

http://www.youtube.com/watch?v=OMjLniG1a7A